eller ganska mycket känner jag.
När jag fick bb i januari 2009 så valde jag att bara stå kvar i en adoptionskö eftersom jag är säker på att om jag vill adoptera igen så är 2 barn absolut max och jag hade ju nästan 10 månader längre kötid i AC än i FFIA och FFIA hade bara ett land kvar som tillät singlar så valet var inte svårt vilken organisation jag skulle vara kvar i.
Nu verkar det som att det var ett väldigt dumt beslut. Enligt FFIA så hade de singlar som fått skicka sina handlingar till Indien senast haft en handläggningstid på ca 4,5 år - och det skulle jag ha haft i april i år.
I AC är jag ännu inte framme i någon kö som är möjlig för mig att skicka till.
Jag ÄR framme i deras Indienkö också men då handlar det om ett högt medgivande. För högt för att det ska kännas ok för mig om det hade varit möjligt (och det är det ju inte eftersom min A är så liten som hon är)
Om inte Vietnam öppnar igen så är Lesotho min bästa (och enda?) möjlighet. Jag har antagligen åtminstone 2 år kvar innan jag är framme i den kön och då med medgivande upp till 3 år.
Indien via FFIA - då hade det handlat om ett spädbarnshem vilket hade inneburit att barnet med största sannolikhet hade varit högst 1 år vid bb och högst 1,5 vid hemkomst. Om jag hade kunnat få skicka mina handlingar i höst när min tjej hunnit bli 3 och det hade tagit ett år till vi var hemma så hade det kunnat bli - så bra liksom :-)
Men - det är ju verkligen ingen idé att gråta över spilld mjölk i det här fallet - gjort är gjort och så är det med det.
Håller tummar och tår för Vietnam - och annars - jag har sedan jag börjat min a-process sett bilden av ett barn med afrikanskt ursprung framför mig.
Kanske blir det så en gång ändå...
